Du som är orolig för någon annan

Lämna sidan

Om du är orolig för att någon far illa i sin relation kan du kontakta socialtjänsten för råd och stöd. Det gäller också om du misstänker att någon utsätter andra för hot eller våld.

Du kan kontakta socialtjänstens mottagning oavsett om du är anhörig, vän, granne, arbetskamrat eller bara känner oro för någon. Du som är anhörig till någon som köper sex kan också kontakta oss för att få stöd och vägledning.

Tips på hur du bör agera för att hjälpa

Våga se och våga fråga
Tro på det du får höra
Håll kontakten för att bryta isoleringen
Stötta den våldsutsatta att anmäla till polisen
Anmäl alltid till socialtjänsten när barn far illa

Gör en orosanmälan till socialtjänsten

Kvinnojouren KAK

Köpings kommun samarbetar med den lokala kvinnojouren. Kvinnojouren är en ideell förening som ger stöd och skydd till utsatta kvinnor och deras barn. Kvinnojouren erbjuder både samtalsstöd och stöd vid kontakter med olika myndigheter och vid en eventuell rättsprocess.

Kvinnojouren är politiskt och religiöst obunden och har tystnadsplikt. Du kan ringa anonymt. Även om du inte själv är drabbad kan du kontakta dem, till exempel som anhörig, vän eller arbetskamrat.

0221-244 90 info@kvinnojourenkak.se

Nationell mansjour

Nationella mansjouren ger samtalsstöd till både män och kvinnor i hela landet, via telefon. Du kan prata om relationsproblem, umgängesproblem, missbruk eller problem med aggressioner och våld.

Mansjouren är en politiskt och religiöst obunden stiftelse. Deras värdegrund är att alla har lika värde, och de tar emot alla som behöver hjälp.

08-30 30 20 info@mansjouren.se

Olika typer av våld

Psykiskt våld är till exempel hot om fysiskt eller sexuellt våld, kränkande och nedvärderande uttalanden, kontrollerande beteenden eller isolering.

Fysiskt våld är all oönskad fysisk beröring och handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Det kan vara knuffar, slag, sparkar, stryptag eller användande av vapen eller tillhyggen.

Sexuellt våld är när någon tvingas till sexuella handlingar, beröringar eller utsätts för våldtäkt.

Materiellt våld är när någon till exempel förstör eller hotar att förstöra gemensamma eller personliga ägodelar, barnens leksaker, eller begränsar den andra personens ekonomiska utrymme.

Latent våld kan vara stark ilska och aggressivitet som syns i exempelvis kroppsspråk. Det skapar rädsla och upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser. Sådant våld kan få personen som är utsatt att anpassa sig och göra som våldsutövaren vill.

Försummelse är när någon medvetet får fel medicin, får bristande hygien, inte får tillräckligt med mat, eller lämnas utan hjälp och tillsyn under lång tid. Det kan också vara vanvård eller att hindras från att söka sjukvård.

Ekonomiskt våld är när någon inte får tillgång till sin egen ekonomi och när någon annan kontrollerar pengarna. Det kan till exempel vara att personen som är utsatt inte får sin lön utan bara får veckopeng, eller att utövaren tecknar abonnemang i den utsattes namn.

Socialt våld är när någon isoleras av våldsutövaren. Det kan innebära att personen som är utsatt hindras från att träffa vänner och familj eller delta i sociala aktiviteter.

Funktionshinderrelaterat våld är när våldet riktar sig direkt på den utsattes funktionsnedsättning.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan se olika ut. Det är ofta planerat och kan utövas av flera personer tillsammans. Hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar ofta om att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet, där handlingar ses som symboler för släktens heder. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt och socialt. Personer kan även utsättas på grund av sin sexuella läggning.

Våld mot djur är när djur skadas, behandlas illa eller hotas med avlivning.