Win win win!

En trippelvinst genom stort engagemang: vård- och omsorgsförvaltningen har minskat på både sopor och kostnader för inkontinensskydd genom att arbeta personcentrerat och med digitala hjälpmedel. Den största vinsten kommer i form av ökad livskvalité för individen, med målet att alla ska få ostörd nattsömn.

På tre år har vård- och omsorgsförvaltningen i princip jobbat bort enångsunderlägg på sina boenden. Underläggen kallas pappersdrag, men består av både papper och plast. Dessa lade förvaltningen 1,8 miljoner på under 2021. Under 2022 har Köping som enda kommun i Västmanland i stället minskat sina kostnader för pappersdrag, trots att priset på dem gått upp. Därmed har också mängden sopor inom förvaltningen minskat. Men Emelié Daunfelt är inte nöjd förrän vi nått visionen om att varje individ inom vård och omsorgs verksamheter har ett individanpassat skydd.

Emelié är både distriktssköterska och specialistsjuksköterska med inriktning vård av äldre, och började arbeta i kommunen för snart 4 år sedan.

– Jag har fått väldiga möjligheter att utvecklas på jobbet, säger Emelié som svar på frågan varför hon blivit kvar. Dessutom tas nya idéer emot väl på min arbetsplats.

Emelié är inkontinensansvarig i kommunen, vilket bland annat innebär att hon utbildar i inkontinensmätningar, håller i analysmöten och ger behörigheter till att förskriva och beställa inkontinensskydd.

Många fördomar om inkontinens

Kanske har du hört uttrycket ”man föds med blöja och dör med blöja”? Det är en generell uppfattning om åldrande att man blir inkontinent, berättar Emelié. Men inkontinens beror inte på ålder, utan på andra faktorer – som visserligen kan ha ett samband.

– Om en person exempelvis har haft en stroke är det stroken inkontinensen beror på, inte åldrandet i sig, säger Emelié.

Hon är övertygad om att vi måste bort från fördomarna för att kunna skapa bättre livskvalité för de vi finns till för. Och hon har genom sitt engagemang kommit långt.

Digital teknik ger större möjligheter

Inkontinensmätningarna hon utbildar i är ett lagkrav. Tidigare gjordes dessa manuellt genom att man vägde inkontinensskydden under två dygn för att reda ut om personen hade rätt storlek eller behövde en justering. Men nu finns digital teknik som kan ge så mycket mer användbara data.

Emelié visar mätskyddet – ett inkontinensskydd utrustat med sensorer. De personer inom förvaltningens verksamheter som är i behov av lite större inkontinensskydd erbjuds mätning och utredning, och får då ha på sig mätskydd under tre dygn. Sensorerna registrerar varje utsöndring med klockslag och mängd, och parallellt skriver personalen upp när personen erbjuds toalettbesök och hur dessa har gått.

Efter mätperioden kan man se om det finns ett mönster i tider över dygnet exempelvis – kanske går det att erbjuda ett toalettbesök förebyggande vid rätt tider? Det är också möjligt att byta storlek på skydd och få något mer diskret.

Det är inte helt lätt att förstå vidden av det arbete Emelié, hennes sjuksköterskekollegor och all personal inom vård och omsorg håller på med, och den positiva förändring det innebär. Det har också funnits visst motstånd, eftersom det varit svårt att se och tro att det ska kunna fungera.

Ökar livskvalitén

– Jag blir väldigt upprörd när man får sitta i sitt skydd och inte ens får möjlighet att gå på toa! Säger Emelié engagerat.

Hon har dock förståelse för att det oftast beror på okunskap när det händer.

Det har funnits en tradition av att individer hamnar på sjukhus och får ett stort inkontinensskydd. Sen hamnar personen på korttidsboende hos oss och så småningom på en permanent boendeplats. Och skyddet följer med utan att utvärderas.

Emelié berättar att resultatet av mätningarna på äldreboendet Nygården blev att tre personer helt kunde bli av med sina inkontinensskydd och alla (!) kunde sluta med pappersdrag. Dessutom var det många som kunde byta till ett diskretare skydd.

Fel inkontinensskydd kan orsaka skador

En annan punkt det rått okunskap kring är att inkontinensskydd är ordinerat – precis som en medicin. Det är lättare att förstå att man inte ska ge bort receptbelagd medicin till någon annan än den medicinen är tänkt för, men svårare att förstå att det även är så med inkontinensskydd.

– Ibland kan personal byta skydd efter eget tycke, men då kan vi faktiskt orsaka vårdskador, berättar Emelié. Fel inkontinensskydd kan ge irriterad hud, liggsår eller svamp i underlivet till exempel.

– Om ett inkontinensskydd läcker så finns det en anledning till det som ska utredas, fortsätter hon.

I dagsläget har förvaltningen genomfört mätningar för alla boenden för äldre och inom LSS. Efter sommaren börjar man med de som har hemsjukvård.

– Målet med hela det här projektet är att alla i våra verksamheter ska få minst 7 timmar ostörd nattsömn, avslutar Emelié.